Det blir ingen jul för mig i år.

Jag har ärligt talat aldrig varit särskilt förtjust i julen. Eller, jag var det en gång, för ganska många år sedan, då det man såg fram emot mest med julen var när tomten skulle komma, efter Kalle Anka, och man skulle få massor av paket. Då jag uppskattade mer att få än att ge. Då jag var ett barn kort och gott. Med åren blev det där med julen inte lika självklart vackert och trevligt och fint och roligt. Systrar som mådde dåligt, skolstress, press, krav, olycklig kärlek, uppbrott med vänner, städning STÄDNING STÄDNING! Städning har blivit något väldigt laddat, svårt att förklara för en utomstående. Men det har iaf blivit något som är lite laddat i min familj, och som får en att känna en otillräcklig och må dåligt. Många omständigheter har tillkommit allteftersom jag blivit äldre, men jag har pga tidigare nämnda anledningar svårt att till fullo uppskatta julen.

Jag har svårt att se det där vackra och magiska, det där mysiga som för mig bara tycks ha varit något naivt och godtyckligt som jag upplevde som barn, som inte alls tycks vara särskilt speciellt längre. Jag har svårt för julmusiken, som liksom tvingas på en likt en tjock, stickig halsduk såfort man passerat genom det varma, blåsiga utrymmet som verkar finnas i varje större butik som har en entré som inte är i en galleria. Det där sliskiga, smöriga, äckligt glada ljudet som försöker sprida budskap om förjdefulla jular, snö som ligger vit, om tomtar som vankas, och om härlig julefrid. Jag vill inte höra på det.

Det enda som kan gå an är Frank Sinatras julskiva, men det beror nog snarare på artisten än musiken i sig. En skiva som jag dock alltid får mig att tänka på julen när jag hör är bob hunds första (självbetitlade) debutalbum från 1994. Jag lånade den skivan på biblioteket (ja, det var mycket så jag började utveckla min musiksmak - innan bredband = nedladdning fanns, innan jag fann andra vägar att finna musik på, innan jag hade råd att köpa skivor. Jag fann en skatt på Borlänges bibliotek, det stora utbudet av skivor.

Hursomhelst, för att komma till någon sorts slutsats eller ände på denna långa och utdragna förkastning av julen: Jag kommer inte fira någon jul i år. Jag fick inte ledigt från jobbet, och kommer istället för att vara ledig under jul, åka hem till Borlänge, träffa mina föräldrar och mina kära systrar (varav den ena jag inte träffat sen min student eftersom hon bor i London till vardags) att jobba totalt 73,25 timmar mellan den 22:a december till och med den 30:e december. Eftersom alla utom en sökt ledigt för jul på jobbet var det några som blev tvungna att jobba. Jag var som bekant i Mozambique i två veckor väldigt nyligen, varför jag blev den som fick min ledighetsansökan för jul avslagen. Julafton kommer jag tillbringa jobbandes, mellan 07:25 till 18:35.

Jag struntar i julen i år. Nästan.