I skrivande stund sitter jag utomhus, i en trädgårdsstol på vår balkong. Eller, med tanke på att det är markplan kanske det snarare kallas uteplats. Jag vet inte. Jag bryr mig inte så mycket. Vad som däremot betyder något är värmen. Sommaren har kommit, och det med besked. En fin helg har spenderats i Stockholm, och det med värme jag inte kan minnas när jag upplevde senast. Solen har verkligen varit påtaglig, och det är ironiskt nog under de mörkare timmarna som värmen blir som mest påtaglig. Natten till söndagen, klockan var inte ens halv tre och det hade redan börjat ljusna och vänt. På väg hem från tunnelbanan var det slående, sensommarvärme i maj. Somnade till fågelkvitter under en i övrigt ljusnande tillvaro. Vackert var det sannerligen, vet inte när det skedde senast. Sjukt, mindre än en månad kvar till midsommar, jag vet inte om det är något ovanligt med denna sena maj-värme (även om jag förstått att den är ovanligt intensiv), men jag antar att det hela helt enkelt rör sig om kontraster. Skillnaden märks mest då det i övrigt är kallt.
Helgen som helhet var förövrigt absolut guld, verkligen helt fantastisk. Fina konserter som avrundades med Billie the Visions dansanta pop på lördagsnatten, komplett tillsammans med trevligt häng med fina människor. Det är sånt som förlänger livslängden med decennier, har jag hört. Vips, så blev jag genast en aspirant på att fylla 3-siffrigt.
Hemma i Göteborg igen och med båda fötterna på jorden stundar efter ledig måndag endast arbetsdagar innan jag får min välförtjäna (ja, det vill jag faktiskt påstå. Jag har verkligen gjort mig förtjänt av denna semestern, som jag slitit i år. Jag unnar mig att känna mig semesterförtjänad) semester. Eller, en vecka ska jag ha först, sen en mellanvecka som jag kommer att söka ledigt för halva eftersom jag ska hem till midsommar, sen börjar det på riktigt, och så är det någon vecka hit och dit... Virrigt, det är vad det är. Splittrat. Inga 5 veckor i sträck här inte, nänä. Men först; 4 dagars jobb. Det borde jag överleva.
söndag 31 maj 2009
torsdag 28 maj 2009
IdagIMORGON
Ordutbytet uteblev ikväll. Inloggad, men ändå inte.
Det är okej, för imorgon är en ny dag, en bra dag.
14:45,
minns det.
För jag vet, att kvällen har vackra stunder att erbjuda.
Jag gör inget annat än att vänta, glider med,
transportsträcka,
allt.
Imorgon är en vacker dag.
Tummis.
Det är okej, för imorgon är en ny dag, en bra dag.
14:45,
minns det.
För jag vet, att kvällen har vackra stunder att erbjuda.
Jag gör inget annat än att vänta, glider med,
transportsträcka,
allt.
Imorgon är en vacker dag.
Tummis.
Seriöst
Vad är grejen med Daniel Lindström egentligen? Tog inte hans karriär slut strax innan den började, dvs när Idol-kamerorna slocknade? Darin gjorde ju ändå större succé än honom, och han slutade ändå tvåa. Nu härjar herr Lindström på Spotify, på engelska dessutom?! Tafflig engelska, och ett kitchigt ungdomligt "Spotify" avslutar hela teasern för någon remix som frestar med. Nejtack.
Nu ska jag börja dra mig in mot staden, hämta min telefon som äntligen blivit färdigreparerad/"Här får du en ny, det är billigare än att laga den, går på garantin, varsegod". Sen tänkte jag faktiskt unna mig en sushi, hur klimatvidrigt det än må vara. Länge sen sist.
Adios.
Nu ska jag börja dra mig in mot staden, hämta min telefon som äntligen blivit färdigreparerad/"Här får du en ny, det är billigare än att laga den, går på garantin, varsegod". Sen tänkte jag faktiskt unna mig en sushi, hur klimatvidrigt det än må vara. Länge sen sist.
Adios.
Sömnlös i Högsbohöjd
Vaknade vid halv 8, och kunde inte somna om. Seriöst, när hände detta senast? I synnerhet som jag var ute och slirade på nattkvisten igår. Drack några öl och kollade fotboll (mycket intresserat och engagerat, jag lovar) tillsammans med S och M på Kvillebiljarden igår. Unnade mig att sällskapa med herrarna efter att jag efter många om och men lyckats byta bort min sena fredagstur, vilket möjliggör trevligheter på annan ort. Mycket fint.
Fann i utkastet ett blogginlägg från i natt som nog trots allt gör sig bäst som det är nu, som ett utkast. Kanske publicerar jag en dag ett Best of Utkast-inlägg, men den dagen är inte idag. Inlägg BÖR åtminstone innehålla ett uns av vettighet, något som gjorde att nattens hopkok av superlativ tillkortakom.
Det är stormbyar som härjar på bästkusten i dessa dagar, är ytterst tacksam för att Göteborgsvarvet inföll för två helger sen och inte denna helgen. Regnovädret i natt fick mig att spontanlöpa barfota ett varv runt gården, uppfylld av stundens ingivelse. Regn är fint, hur många gånger jag må ha svurit över vätan under festivalkonserter/jobb/golfrundor/promenader så kan jag inte göra annat än att komma till slutsatsen att jag gillar regn. Det är rofyllt, romantiskt klichéaktigt och bara ljudet får mig i något lätt meditativt tillstånd.
Avslutningsvis; denna fann jag på ljuva Spotify (hinthint), och var något av det roligaste jag hört på länge. Fastän den fanns med på någon skiva med gamla kultlåtar har jag aldrig ens hört talats om den. Hursomhelst; Per Myrberg - Gul, gul, gul är vår undervattensbåt.
Fann i utkastet ett blogginlägg från i natt som nog trots allt gör sig bäst som det är nu, som ett utkast. Kanske publicerar jag en dag ett Best of Utkast-inlägg, men den dagen är inte idag. Inlägg BÖR åtminstone innehålla ett uns av vettighet, något som gjorde att nattens hopkok av superlativ tillkortakom.
Det är stormbyar som härjar på bästkusten i dessa dagar, är ytterst tacksam för att Göteborgsvarvet inföll för två helger sen och inte denna helgen. Regnovädret i natt fick mig att spontanlöpa barfota ett varv runt gården, uppfylld av stundens ingivelse. Regn är fint, hur många gånger jag må ha svurit över vätan under festivalkonserter/jobb/golfrundor/promenader så kan jag inte göra annat än att komma till slutsatsen att jag gillar regn. Det är rofyllt, romantiskt klichéaktigt och bara ljudet får mig i något lätt meditativt tillstånd.
Avslutningsvis; denna fann jag på ljuva Spotify (hinthint), och var något av det roligaste jag hört på länge. Fastän den fanns med på någon skiva med gamla kultlåtar har jag aldrig ens hört talats om den. Hursomhelst; Per Myrberg - Gul, gul, gul är vår undervattensbåt.
onsdag 27 maj 2009
Torftighet
Går upp, blandar havregryn, salt och vatten, micrar, rör i solrosfrön, linfrön och lingonsylt. Öppnar kylen.
Grötfrukost utan mjölk är inte så festligt alls, faktiskt.
Idag; Ängelholm och tillbaks.
Ikväll; tvättstuga och effektivitet.
Rolig grej från underbara My litte ponys blogg, om en spelning på Babel i Malmö för några veckor sen:
- So, are we just not funny at all, or do you not understand a single word we are saying?
(Complete silence)
Grötfrukost utan mjölk är inte så festligt alls, faktiskt.
Idag; Ängelholm och tillbaks.
Ikväll; tvättstuga och effektivitet.
Rolig grej från underbara My litte ponys blogg, om en spelning på Babel i Malmö för några veckor sen:
- So, are we just not funny at all, or do you not understand a single word we are saying?
(Complete silence)
tisdag 26 maj 2009
Sökmotorsfröjd.
Fann Spezify på Nanobloggsgrundarens blogg. Ett anmärkningsvärt vacker sökmotor, perfekt om man är helt grön på någonting och vill få en snabb överblick. Visserligen är det bara beta ännu, vilket gör vissa sökningar aningen enkla, irrelevanta eller kortfattade. Men prova själv, några fina översiktssökningar jag fann var exempelvis 'bob hund', 'Emil Jensen' eller 'Banksy'. Prova, och bli positivt överraskad.
Effektiviteten skulle vara här idag. Jag vaknade, somnade om, och snoozade effektiviteten. Grötfrukost framför datorn, effektivitetsignorrering. Men jag började dagen med ett stadigt mål mat, vilket ju är viktigt. Att uppskatta det lilla, se det som har ett uns positivitet i sig.
Just nu; Köpenhamn. Sällsamt lugn resa på vägen ner, inte många knop alls idag. Får tid över att ögna i LP's guide till Transsibiriska, fint sådär. Nu väntar lite sallad, lite med transsibiriska, och sen hemfärd. Tillbaka till Sverige, heja.
måndag 25 maj 2009
Principer blir petitesser.
Kom tillbaks till Göteborg ikväll, lastade av termosar. Blev matt. Upptäckte ett anmärkningsfullt tåg på perrongen intill vår, klockan var ändå halv 11. På en måndagkväll också, brukar vara (på sin höjd) ett 50-tal utspridda själar som sitter och halvsover. Kom på att det varit match idag, IFK-Malmö. Hörde ett maskulint vrål, någon som med myndig stämma skrek "LÄGG AV" gång på gång, och såg hur en hord av killar i sena tonåren som rusade ut genom dörrarna. Förstod direkt att det vankades slagsmål, en möjlighet för idioter med (imaginära?) agressioner att få agera i grupp, och kanske möjligheten att få till en klocka utan att få skit för det. Bara sekunder senare rusar fiskstimmet in i tåget igen, flertalet med leenden på läpparna, grabbigt knuffandes de som är framför dem på väg in. Ca 40 poliser runt spåret. Sjukt fint spenderade skattepengar.
Jag blir så matt.
Jag har verkligen noll förståelse för det där beteendet, det där fenomenet, intresset. Det nöjsamma med att slåss, för att det är så roligt. För det är det inte. I synnerhet som det hela görs av idioter som utnyttjar fotbollsmatcher som en motivering till att vädra nävarna, som håller sig i stora grupper, rädda att lämna flocken. Som använder sig av "så länge jag inte är den enda som gör det så är det okej"-mentaliteten, som är för feg för att vara själv. Såna som själva knappt vågar tänka tanken att ens kommentera en jämnlång motståndarsupporter när han (ja, för det är alltid han, har aldrig i mitt liv sett eller hört om en kvinnlig fotbollshuligan) går själv, men som skrattande sparkar på den som är dubbelt så lång när han är i grupp. Som har föräldrar med vanliga jobb, går i skolan/är arbetslös/har ett vanligt jobb, som säger att matchen gick sådär när de kommit hem.
Jag vet inte, jag blir bara trött. Jag funderar om det är någon gen som saknas mig, eller om det är någonting som gick snett när jag föddes eller något, eftersom jag inte har det där behovet eller intresset för att slåss. Om jag har någon annan ventil för att få ut mina agressioner, om jag har några agressioner. Vad det är för fel, på mig, på oss, på människan. Det är stunder som den då jag känner att jag behöver en motpol till det onda. Jag har svårt att se det fina i världen när folk helt meningslöst finner nöje i att bråka med någon med andra färger på tröjan, för att det är kul. Ingen revolution, inget som ska förändras, ingen diktatur som ska störtas. Bara på kul.
Det känns verkligen som att välfärdssamhället hånler och strör salt i såren på en när det folk engagerar sig för är att slåss under sitt favoritfotbollslags färger.
Jag blir så matt.
Jag har verkligen noll förståelse för det där beteendet, det där fenomenet, intresset. Det nöjsamma med att slåss, för att det är så roligt. För det är det inte. I synnerhet som det hela görs av idioter som utnyttjar fotbollsmatcher som en motivering till att vädra nävarna, som håller sig i stora grupper, rädda att lämna flocken. Som använder sig av "så länge jag inte är den enda som gör det så är det okej"-mentaliteten, som är för feg för att vara själv. Såna som själva knappt vågar tänka tanken att ens kommentera en jämnlång motståndarsupporter när han (ja, för det är alltid han, har aldrig i mitt liv sett eller hört om en kvinnlig fotbollshuligan) går själv, men som skrattande sparkar på den som är dubbelt så lång när han är i grupp. Som har föräldrar med vanliga jobb, går i skolan/är arbetslös/har ett vanligt jobb, som säger att matchen gick sådär när de kommit hem.
Jag vet inte, jag blir bara trött. Jag funderar om det är någon gen som saknas mig, eller om det är någonting som gick snett när jag föddes eller något, eftersom jag inte har det där behovet eller intresset för att slåss. Om jag har någon annan ventil för att få ut mina agressioner, om jag har några agressioner. Vad det är för fel, på mig, på oss, på människan. Det är stunder som den då jag känner att jag behöver en motpol till det onda. Jag har svårt att se det fina i världen när folk helt meningslöst finner nöje i att bråka med någon med andra färger på tröjan, för att det är kul. Ingen revolution, inget som ska förändras, ingen diktatur som ska störtas. Bara på kul.
Det känns verkligen som att välfärdssamhället hånler och strör salt i såren på en när det folk engagerar sig för är att slåss under sitt favoritfotbollslags färger.
Kph & Handduksdagen
Sova för länge, grötfrukost. Solsken utomhus, neddragna persienner. Inefferktivitetstillvaro, oavsett hur man ser det. Ska till Köpenhamn vid halv 2, jobbar till kvart i 11-länge.
Blev vid en msn-konversation i natt belyst (av S, som har koll) att det faktiskt är Towel Day idag. Jag kommer hålla stenkoll på min handduk idag, vet du vart har du din?
Blev vid en msn-konversation i natt belyst (av S, som har koll) att det faktiskt är Towel Day idag. Jag kommer hålla stenkoll på min handduk idag, vet du vart har du din?
söndag 24 maj 2009
Picnicfestivalen
Blev glad idag när jag satt på jobbet och läste att David Fridlund kommer till Picnicfestivalen. David, mer känd som frontmannen i det sedan 2007 nedlagda bandet David & the Citizens, kommer att närvara på arrangemanget som tydligen arrangeras på Apslätten(?) någonstans i Kållered. Får undersökas närmare. Hoppas bara jag är ledig, för det låter onekligen fint. David Fridlund solo (vilket är så nära David & the Citizens man kan komma, bandet jag aldrig hann se. Åh, varför kunde jag inte bara ha åkt på Emmaboda 2006?) antirasismmanifestation, picknick, fina människor. Är jag ledig drar jag dit.
Hörde också att Embassy spelar på Röda Sten på lördag, uppbackade av TTA som ska DJ'a. Jatack. Om jag trots allt inte hamnar i Stockholm på fredagskvällen hamnar jag på Röda Sten. Backup.
Hörde också att Embassy spelar på Röda Sten på lördag, uppbackade av TTA som ska DJ'a. Jatack. Om jag trots allt inte hamnar i Stockholm på fredagskvällen hamnar jag på Röda Sten. Backup.
Dagen efter igår
Efter två galna men trevliga dagar, aftnar och nätter har jag äntligen landat i hemmets lugna vrå. Eller lugn och lugn, det ser som vanligt ut som kaos härhemma (städryck, någon?), men det händer verkligen ingenting. Ingenting. Skönt, men lugnt på gränsen till obehagligt lugnt.
I förrgår vankades det kollektivtillställning. Investerade lite alkohol i Danmark (missförstod totalt pga min bristande danska och tabbade mig som fasen. Två dåser 33cl 4,7% cider för 30 spänn, det var minsann prisvärt tänker jag och plockar på mig två fyrpack. När jag sen analyserar kvittot inser jag att jag köpt 8 burkar cider för 120DKK. Vilket jävla kap, över 20SEK per burk. Måtte det smaka gott så in i..) och jobbade mig norrut igen, slutade i Göteborg 22:45. Mötte L och J (som jag inte träffat sen den vackra homo-manifestationen på första maj) och sällskapade mot Ringön. När vi väl kom dit var det inte så mycket folk som jag trott, och M och R hade redan dragit vidare till Röda Sten. Men det var trevligt umgänge och fint liv, en riktigt fager afton, gick och knöt mig i R's säng framåt fyratiden (tror jag det var, dimma.)
Lördagen var lugn med råge. Vaknade vid lunch, åt ostmackor och kikade youtube tills klockan blivit sen eftermiddag. Tog tag i våra liv, åkte till Järntorget. Falafel, uteserveringsöl*2, kvällsolscigarr och Alfapet till önskemusik på Kellys fulländade aftonen (trodde jag), innan vi drog vidare till Almedal. Vår vän M lurade dit oss med löfte om studentpub och billig öl. Glada i hågen sällskapade vi med en hög utländska studenter från spårvagnen, och hamnade till sist med öl i hand på ett tak farligt långt över marken, men i sällskap av en fransyska och några fler fina människor. En sån där stund då man älskar livet lite extra. Känns som att det faktum att jag tappade typ 400 trots allt var prisvärt för den kvällen.
Idag var jag galet seg, 3 timmars jobb var ingen dunderkur precis, men jag genomlevde det också.
Dock suger min ekonomi verkligen just nu, måste börja kika på det här. Utgifter minimeras och inkomster maxas, allt för att kunna resa enligt planen i höst. Det blir nog bra.
(har gått varm i mitt huvud de senaste dagarna. Tack S för att du hjälpte mig att finna denna, finns nog inte många låtar som är mer catchy)
I förrgår vankades det kollektivtillställning. Investerade lite alkohol i Danmark (missförstod totalt pga min bristande danska och tabbade mig som fasen. Två dåser 33cl 4,7% cider för 30 spänn, det var minsann prisvärt tänker jag och plockar på mig två fyrpack. När jag sen analyserar kvittot inser jag att jag köpt 8 burkar cider för 120DKK. Vilket jävla kap, över 20SEK per burk. Måtte det smaka gott så in i..) och jobbade mig norrut igen, slutade i Göteborg 22:45. Mötte L och J (som jag inte träffat sen den vackra homo-manifestationen på första maj) och sällskapade mot Ringön. När vi väl kom dit var det inte så mycket folk som jag trott, och M och R hade redan dragit vidare till Röda Sten. Men det var trevligt umgänge och fint liv, en riktigt fager afton, gick och knöt mig i R's säng framåt fyratiden (tror jag det var, dimma.)
Lördagen var lugn med råge. Vaknade vid lunch, åt ostmackor och kikade youtube tills klockan blivit sen eftermiddag. Tog tag i våra liv, åkte till Järntorget. Falafel, uteserveringsöl*2, kvällsolscigarr och Alfapet till önskemusik på Kellys fulländade aftonen (trodde jag), innan vi drog vidare till Almedal. Vår vän M lurade dit oss med löfte om studentpub och billig öl. Glada i hågen sällskapade vi med en hög utländska studenter från spårvagnen, och hamnade till sist med öl i hand på ett tak farligt långt över marken, men i sällskap av en fransyska och några fler fina människor. En sån där stund då man älskar livet lite extra. Känns som att det faktum att jag tappade typ 400 trots allt var prisvärt för den kvällen.
Idag var jag galet seg, 3 timmars jobb var ingen dunderkur precis, men jag genomlevde det också.
Dock suger min ekonomi verkligen just nu, måste börja kika på det här. Utgifter minimeras och inkomster maxas, allt för att kunna resa enligt planen i höst. Det blir nog bra.
(har gått varm i mitt huvud de senaste dagarna. Tack S för att du hjälpte mig att finna denna, finns nog inte många låtar som är mer catchy)
fredag 22 maj 2009
Svenska moln, danskt solsken
Har tagit mig ner till Köpenhamn, åkte tåg. Lugn dag, Himlafärdsdagen igår avlastar idag. Tack. Handdatorer har vi börjat med, dock utan att kortköpstillåtelse. Dum kortköpsfunktion, ville lägga till två ytterligare styckbitar vid en transaktion igår, som sen inte gick att ta bort. Dumt, sådär.
Fick sällskap av en vän i natt. Sällskap för natten, på ett högst osexuellt sätt, men trevligt ändå. Lite fel tidpunkt, var inte på humör eller osysselsatt nog för att diskutera hans sexliv, men trevligt ändå. Lite för sent, lite för lite ambition av dygnsrytm, lite för lite anledning till att stanna vaken länge, men trevligt ändå. Sällskap är fint.
Lite trevligt, att folk läser det här. Du, och andra som på något sätt hittar hit, och återkommer. Det må bara vara siffror, men tjugofem är ett stor tal för en liten ambition. Detta trots mitt tillkortakommande med bilder, vilket de säger ska använda i en intressant blogg.
Ikväll blir det kalas är det visst tänkt. Hör mig för med R om jag ska uppvigla fina människor att sällskapa. Vore fint med ytterligare trevligt sällskap till vad som verkar bli en i övrigt trevlig kväll, om än lite sen. Sen, i både tempus- och ordklassbemärkelse. Slutar inte förrän 22:50, så det blir sannerligen senare. Först ska jag förse mig med lite dansk alkohol.
(upptäckte just att tempuset 'imperfekt' är hänvisat till vad man nu kallar "äldre litteratur", och att det numer kallas preterium. Synd, imperfekt som är så fint.)
Fick sällskap av en vän i natt. Sällskap för natten, på ett högst osexuellt sätt, men trevligt ändå. Lite fel tidpunkt, var inte på humör eller osysselsatt nog för att diskutera hans sexliv, men trevligt ändå. Lite för sent, lite för lite ambition av dygnsrytm, lite för lite anledning till att stanna vaken länge, men trevligt ändå. Sällskap är fint.
Lite trevligt, att folk läser det här. Du, och andra som på något sätt hittar hit, och återkommer. Det må bara vara siffror, men tjugofem är ett stor tal för en liten ambition. Detta trots mitt tillkortakommande med bilder, vilket de säger ska använda i en intressant blogg.
Ikväll blir det kalas är det visst tänkt. Hör mig för med R om jag ska uppvigla fina människor att sällskapa. Vore fint med ytterligare trevligt sällskap till vad som verkar bli en i övrigt trevlig kväll, om än lite sen. Sen, i både tempus- och ordklassbemärkelse. Slutar inte förrän 22:50, så det blir sannerligen senare. Först ska jag förse mig med lite dansk alkohol.
(upptäckte just att tempuset 'imperfekt' är hänvisat till vad man nu kallar "äldre litteratur", och att det numer kallas preterium. Synd, imperfekt som är så fint.)
Ljud av regn
Hörde för en stund sen att det mullrade till. De mörka molnen som omgett Göteborg (och västkusten, för all del) tycktes till sist ha lyckats frammana lite åska, lite oväder. (oväder? Varför oväder egentligen? Åskväder är väl minst lika mycket väder som solskensväder? Är dåliga känslor inga känslor? Är dåliga äpplen inga äpplen? Klart att de är. Oväder är väder, kort och gott) Slogs av att jag tyckte det var rätt mycket bakgrundsljud i musiken, och insåg att vädret äntligen blivit väder. Öppnade dörren, låter dörren vara öppen, sitter bara och lyssnat. Äntligen säger jag gladeligen eftersom jag är inne i hemmets torra vrå och värmer mig, och för att jag (när jag själv inte slipper utsättas brutalt för det) uppskattar regn. Det renar luften, sköljer, och låter vackert. Rofyllt. Jag älskar ljudet av droppar som faller mot marken, landar, skvätter, låter. Renar. Faller. Faller. Jag uppskattar. Jag gillar verkligen regn. Och åska, muller i bakgrunden och ljussken, jag gillar. Det är mysigt. Avnjutes bäst under någon form av regnskydd och med en fin person invid.
Twitter är nu ett avslutat kapitel för min del. Eller snarare, jag twittrar inte längre, men har min nanoblogg kopplad till twitter, vilket ändå gör mig till en relativt frekvent twittrare. Men jag ska ta bort det snart, nanobloggen tillsammans med denna räcker gott för mig.
Twitter är nu ett avslutat kapitel för min del. Eller snarare, jag twittrar inte längre, men har min nanoblogg kopplad till twitter, vilket ändå gör mig till en relativt frekvent twittrare. Men jag ska ta bort det snart, nanobloggen tillsammans med denna räcker gott för mig.
onsdag 20 maj 2009
Go west
Efter att ha varit hemma i Borlänge sen i söndags ska jag nu äntligen bege mig tillbaks till verkligheten. Eller, efter några dagars hårt jobbande med flytt inkluderandes kartongflyttning, släpande av grejer, sorterande, slängande och utrensning ska jag nu åka tillbaks till Göteborg i eftermiddag. Känns ärligt talat rätt bra, har varit några effektiva, svettlackande dagar, men efter att idag ha rensat ur ytterligare ett vindsförråd och utrymme som inte sett solens ljus på ett decennium minst så är jag rätt färdig. Jag menar, fascinerande när man hittar sin morfars spjälsäng eller en hembränningsapparat(!) i all ära, men jag har fått nog av denna flytten för nu. Ska visserligen tillbaks till Borlänge om bara två veckor igen, men likväl, det känns skönt att slippa detta för nu. Jag har en egen flytt att tänka på inom en snar framtid as well. Så ja.
Lade in närmare 100 skivor i natt, och har nu lagt in samtliga skivor jag har i min ägo här hemma, känns rätt effektivt och bra. Heja mig!
Nu; utrensning av det sista i ens rum på 90 minuter. Pronto.
Lade in närmare 100 skivor i natt, och har nu lagt in samtliga skivor jag har i min ägo här hemma, känns rätt effektivt och bra. Heja mig!
Nu; utrensning av det sista i ens rum på 90 minuter. Pronto.
måndag 18 maj 2009
You can hear the words - see behind the words
Borlänge, och stora delar av övriga Sverige, mötte mig med gråa skyar idag. Svårt att hålla energinivån på topp när man helst vill sova någon timme till. Kan iofs ha att göra med det faktumet att jag satt uppe till halv 3 och lade in min skivsamling på pop.nu, tar några åskilliga timmar att lägga in, redigera och editera det hela till perfektionism. Har kanske ett 100-tal skivor kvar totalt, men tanken är att jag ska samla samtliga skivor i min ägo på min användare för att lättare kunna ha koll när skivorna hamnar i kartonger för en obestämd framtid framöver. Oavsett finner jag underligt nog ett visst nöje i att se till att det hela blir så komplett som identiskt med den fysiska skivsamlingen som möjligt. Dock slits jag av kval kring hur jag ska göra med godingar som Absolute Rock Classics och LOTR-soundtracken... Men jag antar att det finns värre saker att ligga sömnlös över.
En sak som jag däremot gärna ligger sömnlös över (när jag till sist masade mig till bädden halv 3 igår var jag tvungen att läsa 40 minuter innan jag kunde slita mig) är en biografi skriven av Mats Andersson, f.d./passiv trummis i bob hund. Hans första bok, Gone Fishing, beskrev en kaotisk vecka i London fylld av ångest, alkohol och dekadens. Denna boken (med titeln 'Istället för ett liv förvirring') beskriver längre och ingående hans liv före, under och efter bob hund.
En annan sak om fångat mitt intresse det senaste dygnet är tvådagarsfestivalen Skankaloss, som arrangeras i Gagnef av kulturföreningen med samma namn sista helgen i juli. Förutom godbitar som Gagnefkullan Hajen, Dungen och Sagor & Swing så har de (på något sätt, fråga mig inte hur) lyckats med konststycket att få dit självaste Paul Simon. PAUL SIMON förbövelen, aka Simon i Simon & Garfunkel, en legendarisk musiker som fortfarande håller sin musik vid liv. Galet förvånad blev jag när jag fann det hela, och jag vet plötsligt inte vad eller var jag ska göra av min sommar, eftersom det efterföljande helg är Emmaboda, och jag måste jobba och spara pengar och resa och jag vet inte vad. Galet är det i allafall. Det får mig att frivilligt överväga en Gagnefsvisit utan att ta med golfklubborna, och det säger nog en hel del.
After all you were perfectly right
But I'm scaring close to insanity
And on a night like this
Nothing stays the same
Nothing looks the same
En sak som jag däremot gärna ligger sömnlös över (när jag till sist masade mig till bädden halv 3 igår var jag tvungen att läsa 40 minuter innan jag kunde slita mig) är en biografi skriven av Mats Andersson, f.d./passiv trummis i bob hund. Hans första bok, Gone Fishing, beskrev en kaotisk vecka i London fylld av ångest, alkohol och dekadens. Denna boken (med titeln 'Istället för ett liv förvirring') beskriver längre och ingående hans liv före, under och efter bob hund.
En annan sak om fångat mitt intresse det senaste dygnet är tvådagarsfestivalen Skankaloss, som arrangeras i Gagnef av kulturföreningen med samma namn sista helgen i juli. Förutom godbitar som Gagnefkullan Hajen, Dungen och Sagor & Swing så har de (på något sätt, fråga mig inte hur) lyckats med konststycket att få dit självaste Paul Simon. PAUL SIMON förbövelen, aka Simon i Simon & Garfunkel, en legendarisk musiker som fortfarande håller sin musik vid liv. Galet förvånad blev jag när jag fann det hela, och jag vet plötsligt inte vad eller var jag ska göra av min sommar, eftersom det efterföljande helg är Emmaboda, och jag måste jobba och spara pengar och resa och jag vet inte vad. Galet är det i allafall. Det får mig att frivilligt överväga en Gagnefsvisit utan att ta med golfklubborna, och det säger nog en hel del.
After all you were perfectly right
But I'm scaring close to insanity
And on a night like this
Nothing stays the same
Nothing looks the same
söndag 17 maj 2009
Nysått.
Bilade hem till Borlänge idag. Eftersom M's far och hans bror hade bil och skulle tillbaks till Falun efter Göteborgsvarvet passade jag på att lifta hem, och dessutom fylla bilen med lite grejer som ändå måste hem till sensommaren. Lika bra, saker som är för stora för tåg, och som tar mycket plats i bilen när jag sen ska flytta hem grejerna "på riktigt". Så längs färden mot Borlänge fick vinterjackor, lite kläder samt alla mina skivor följa med. Självklart måste de hem förr eller senare, men jag kan inte förneka att det kändes fel att flytta hem just skivorna. Materialist vad det gäller ju skivor, okej, det står jag för, men jag mår bra av dem. Är nog bara bra att jag flyttar hem dem, men likväl - det känns nästan som att det är en del av mig. Larv.
Jag blev varm av att komma körandes sista biten längs byvägen (hederliga gamla grusväg som jag gått längs så många gånger, jag har saknat dig!) och finna såväl att golfbanan har öppnat, och att det är vältrad och sådd jord på åkrarna runt gården. Efter några års EU-bidrag med gräsklädda åkrar kommer nu marken runt gården äntligen att brukas, precis som den gjort majoriteten av de senaste hundra åren. Det känns bra, familjen som köper gården har anknytning till trakten (bor i grannbyn), och kommer att driva ekologiskt jordbruk och så korn, havre och gulärter. Helt ekologiskt. Fint.
De kommande två dagarna väntar lite garderobsrensning för vidare transport till fyrmänningar (återvinning, hell yeah!), och eventuellt ska jag försöka hinna med att träffa en ungdomsledare från golfen och spela en kort golfrunda. Så härlig människa, en riktig eldsjäl som årligen lägger ner mer än 1000 idéella arbetstimmar på att få ungdomsverksamheten att fungera så bra som möjligt, och som på några år har gjort Dalsjö GK's ungdomssatsning till en av de ledande i Sverige. Sverige behöver fler eldsjälar, och svenskarna behöver vett att uppskatta de som finns.
Konstaterade igår något väldigt dubbelt, att jag är väldigt anti normer, och förespråkar och uppmuntrar nytänkande och brytande mot desamma. Ändå gör jag personligen inget alls för att bryta de jag berörs av. Självklart betyder inte det att alla normer är dåliga, men normer som helhet är jag lite fientligt inställd till. Funderade lite på vägen hem vilka normer jag berörs av i min tillvaro, men kunde inte komma till klarhet. Lär helt klart komma att funderas på under de närmaste veckorna. Ett frö är i allafall sått, får se om det utvecklas till något vackert...
Jag blev varm av att komma körandes sista biten längs byvägen (hederliga gamla grusväg som jag gått längs så många gånger, jag har saknat dig!) och finna såväl att golfbanan har öppnat, och att det är vältrad och sådd jord på åkrarna runt gården. Efter några års EU-bidrag med gräsklädda åkrar kommer nu marken runt gården äntligen att brukas, precis som den gjort majoriteten av de senaste hundra åren. Det känns bra, familjen som köper gården har anknytning till trakten (bor i grannbyn), och kommer att driva ekologiskt jordbruk och så korn, havre och gulärter. Helt ekologiskt. Fint.
De kommande två dagarna väntar lite garderobsrensning för vidare transport till fyrmänningar (återvinning, hell yeah!), och eventuellt ska jag försöka hinna med att träffa en ungdomsledare från golfen och spela en kort golfrunda. Så härlig människa, en riktig eldsjäl som årligen lägger ner mer än 1000 idéella arbetstimmar på att få ungdomsverksamheten att fungera så bra som möjligt, och som på några år har gjort Dalsjö GK's ungdomssatsning till en av de ledande i Sverige. Sverige behöver fler eldsjälar, och svenskarna behöver vett att uppskatta de som finns.
Konstaterade igår något väldigt dubbelt, att jag är väldigt anti normer, och förespråkar och uppmuntrar nytänkande och brytande mot desamma. Ändå gör jag personligen inget alls för att bryta de jag berörs av. Självklart betyder inte det att alla normer är dåliga, men normer som helhet är jag lite fientligt inställd till. Funderade lite på vägen hem vilka normer jag berörs av i min tillvaro, men kunde inte komma till klarhet. Lär helt klart komma att funderas på under de närmaste veckorna. Ett frö är i allafall sått, får se om det utvecklas till något vackert...
lördag 16 maj 2009
Friskhetspoäng och fanskap
Jag gjorde det! Planen höll, jag överlevde och tog mig igenom 2009 års Göteborgsvarv, det största halvmaratonloppen i världen någonsin, springandes hela vägen. Tiden är ganska precis samma som förra året, 2:10:39 vilket inte är någon supertid, men med tanke på att jag inte kunnat springa mer än 15 km totalt inför loppet och att jag varit förkyld längre än jag kan minnas kändes det sjukt bra att gå i mål och överleva. Helskinnad, med stoltheten i behåll, och med målsättningen klarad i år också. 23557:e av över 50000. Iom att jag kommer att göra min resa i höst, och inte vet varesig hur länge jag blir borta eller vart jag kommer hamna när jag är hemma i Sverige igen, så kommer det inte att bli ett Göteborgsvarv #3 för min del 2010. Men det känns okej, jag har avverkat två (en gång är ingen, två är en vana) och har tagit mig helskinnad igenom båda, jag kan inte vara annat än nöjd.
Imorgon kommer jag agera co-driver tillsammans med Marcus far, som annars hade kört hela vägen hem med en körkortslös bror i bilen, men som nu får sällskap och slipper sträckköra. Bra grej, jag får lift, sällskap, kan lasta in en massa pickochpack som ändå måste hem till Borlänge, samt att jag kan bistå med lite bilkörning. Massflugsmäll! Bra grej.
I Borlänge kommer det åter att bli ett ryck med flytten, sjukt mycket att göra som alltid, men samtidigt så lär ju skiten göras... Är ledig till på torsdag lunch, men far nog tillbaks på onsdag eftermiddag, eftersom jag gärna vill ha lite riktig nattvila, samt komma ifrån Blge fortast möjligt... Känns verkligen som att jag har mindre och mindre att hämta i den staden, det känns mindre och mindre bra för var gång jag är där. Vet inte varför, men jag antar att det är mer eller mindre naturligt i takt med att vänner överger Falun/Borlänge, och efter denna studentkullen har jag än mindre som binder mig i mina forna hemtrakter. Rotlösheten när jag först flyttade utvecklade sig till en variant av ångest, och tycks nu slutligen ha blivit någon sorts ovilja och nästan avsmak för att åka "hem" till Borlänge. Lär knappast bli mer efter första juli.
Men det känns ändå fint, att någon åter odlar marken runt gården, att någon kommer att åter väcka jordbruket på Utendal 11 till liv. Att det dessutom är ekologiskt jordbruk som kommer att bedrivas känns verkligen vackert. Det finns hopp för framtiden.
..och du gör mig varm.
Imorgon kommer jag agera co-driver tillsammans med Marcus far, som annars hade kört hela vägen hem med en körkortslös bror i bilen, men som nu får sällskap och slipper sträckköra. Bra grej, jag får lift, sällskap, kan lasta in en massa pickochpack som ändå måste hem till Borlänge, samt att jag kan bistå med lite bilkörning. Massflugsmäll! Bra grej.
I Borlänge kommer det åter att bli ett ryck med flytten, sjukt mycket att göra som alltid, men samtidigt så lär ju skiten göras... Är ledig till på torsdag lunch, men far nog tillbaks på onsdag eftermiddag, eftersom jag gärna vill ha lite riktig nattvila, samt komma ifrån Blge fortast möjligt... Känns verkligen som att jag har mindre och mindre att hämta i den staden, det känns mindre och mindre bra för var gång jag är där. Vet inte varför, men jag antar att det är mer eller mindre naturligt i takt med att vänner överger Falun/Borlänge, och efter denna studentkullen har jag än mindre som binder mig i mina forna hemtrakter. Rotlösheten när jag först flyttade utvecklade sig till en variant av ångest, och tycks nu slutligen ha blivit någon sorts ovilja och nästan avsmak för att åka "hem" till Borlänge. Lär knappast bli mer efter första juli.
Men det känns ändå fint, att någon åter odlar marken runt gården, att någon kommer att åter väcka jordbruket på Utendal 11 till liv. Att det dessutom är ekologiskt jordbruk som kommer att bedrivas känns verkligen vackert. Det finns hopp för framtiden.
..och du gör mig varm.
onsdag 13 maj 2009
Teknikens under (eller hur det nu var..)
Är det något som verkligen inte klaffar för mig just nu så är det teknik. För ungefär en månad sen gick strömkabeln till datorn sönder, och jag blev alltså datalös i ungefär tre veckor. Tills igår då, på morgonen kom smset som talade om att reparationen var avklarad och att min dator var klar att hämtas. Kostade mig endast en hundring i självrisk, heja tilläggsförsäkring!
För någon vecka sedan var det dags för ytterligare teknikstrul. Min telefon, Nokia 5310 XpressMusic (bara namnet är skrattretande), fick för sig att kuka ur och inte vilja visa annat än svart på displayen. Fungerade brukligt annars, men sjukt frustrerande de gånger man fick sms. Så ja, efter några lånetelefoner och tillfälliga lösningar lämnade jag så in även denna på reparation ännu en gång. Drygt, men nödvändigt. Tack och lov är telefonen såpass ny att det inte kommer att kosta mig något att få den reparerad, men sjukt irriterande är det när jag slås hur beroende jag är av dessa formaliteter. Telefonen är verkligen O U M B Ä R L I G, samtidigt som jag inte kan förneka att det ändå finns en förnimmelse av något positivt i faktumet att man tvingas distansera sig från beroendet genom teknikstrul.
Behöver jag förresten ens nämna något om att lånetelefonen jag fick när jag lämnade in min egna på reparation inte går att ringa med, eftersom högtalaren är trasig? Nä, tänkte väl det...
Har insett att jag måste jobba mer med struktur i mitt liv. Jobbet främjar inte det hela, men för fysiskt och psykiskt välbefinnande måste jag skapa rutiner, goda vanor och ordning. Jag slås av det gång på gång, det är verkligen kaos och oordning som råder i mitt liv. Jag har utvecklat en förmåga att skjuta saker på framtiden aka skjuta upp till en ospecificerad tidpunkt annat än nu. Med det äventyrliga livet som stundar i höst måste jag se till att få ordning på tillvaron innan jag kan befria mig från den strukturerade tillvaron, för att inte ha fortsatt kaos. Rörigt rum tyder på en rörig tillvaro i övrigt, och dessvärre stämmer det alltför väl in på mig. Jag mår inte bra av kaos, jag vill ha struktur, rutiner och en fast punkt i tillvaron, fastän sammanhanget, omständigheterna och livets nyckfulla retfullhet talar emot det. Mitt val, mitt liv hellre än Ännu ett kval i mitt liv.
Först; uppladdning inför halvmara på lördag. 21 fucking kilometer med inte ens en mil i kroppen. Nu jävlar.
För någon vecka sedan var det dags för ytterligare teknikstrul. Min telefon, Nokia 5310 XpressMusic (bara namnet är skrattretande), fick för sig att kuka ur och inte vilja visa annat än svart på displayen. Fungerade brukligt annars, men sjukt frustrerande de gånger man fick sms. Så ja, efter några lånetelefoner och tillfälliga lösningar lämnade jag så in även denna på reparation ännu en gång. Drygt, men nödvändigt. Tack och lov är telefonen såpass ny att det inte kommer att kosta mig något att få den reparerad, men sjukt irriterande är det när jag slås hur beroende jag är av dessa formaliteter. Telefonen är verkligen O U M B Ä R L I G, samtidigt som jag inte kan förneka att det ändå finns en förnimmelse av något positivt i faktumet att man tvingas distansera sig från beroendet genom teknikstrul.
Behöver jag förresten ens nämna något om att lånetelefonen jag fick när jag lämnade in min egna på reparation inte går att ringa med, eftersom högtalaren är trasig? Nä, tänkte väl det...
Har insett att jag måste jobba mer med struktur i mitt liv. Jobbet främjar inte det hela, men för fysiskt och psykiskt välbefinnande måste jag skapa rutiner, goda vanor och ordning. Jag slås av det gång på gång, det är verkligen kaos och oordning som råder i mitt liv. Jag har utvecklat en förmåga att skjuta saker på framtiden aka skjuta upp till en ospecificerad tidpunkt annat än nu. Med det äventyrliga livet som stundar i höst måste jag se till att få ordning på tillvaron innan jag kan befria mig från den strukturerade tillvaron, för att inte ha fortsatt kaos. Rörigt rum tyder på en rörig tillvaro i övrigt, och dessvärre stämmer det alltför väl in på mig. Jag mår inte bra av kaos, jag vill ha struktur, rutiner och en fast punkt i tillvaron, fastän sammanhanget, omständigheterna och livets nyckfulla retfullhet talar emot det. Mitt val, mitt liv hellre än Ännu ett kval i mitt liv.
Först; uppladdning inför halvmara på lördag. 21 fucking kilometer med inte ens en mil i kroppen. Nu jävlar.
tisdag 12 maj 2009
Beresande känslighet.
Med ringa 4 dagar kvar till Göteborgsvarvet känns det.. Spännande. Faktumet att jag sprungit knappt en mil totalt i år, och har varit förkyld längre än jag kan minnas (trots att jag slutat röka för mer än 7 månader sen) oroar mig skrämmande lite. Tanken på de negativa omständigheterna ägnar jag inte mer än en mental axelryckning, vilket troligtvis lär resultera i en fet fysisk baksmälla på lördag kväll/söndag, men det får jag ta då i sånafall. Jag lever fortfarande med den naiva inställningen att jag kommer ta mig runt lunkandes/joggandes/allt annat än gåendes. Jag klarade det sist (när jag dessutom var mer-än-fest-rökare), så varför skulle jag inte greja biffen nu? Äh, det blir fint. Jag var ute och ignorrerade förkylningen under en löprunda i Slottskogen igår kväll, kändes förvånansvärt bra faktiskt. Tuggar på S's uppmaning i mig en bit ingefära om dagen. Smakar helvete, gör förhoppningsvis gott mot min förkylning. Föga märkbara resultat hittills, men jag inbillar mig (också det naivt) att det hjälper.
Saker är väldigt förunderliga ibland. Så oberäknerligt hur och när man stöter på folk man senare låter komma under huden och in i ens liv, personer som man får för sig att släppa innanför de spärrar man vanligtvis hyser mot främmande människor. Och saker och ting blir aldrig lätta, livet blir aldrig en räkmacka. Allt jag kan göra är att leva i nuet. That's all there is for me.
Saker är väldigt förunderliga ibland. Så oberäknerligt hur och när man stöter på folk man senare låter komma under huden och in i ens liv, personer som man får för sig att släppa innanför de spärrar man vanligtvis hyser mot främmande människor. Och saker och ting blir aldrig lätta, livet blir aldrig en räkmacka. Allt jag kan göra är att leva i nuet. That's all there is for me.
tisdag 5 maj 2009
Dreaming my days away
Kontraster är grejen, verkar det som. Ösregn och välmarinerade skor (från utsidan, bör tilläggas) när jag kom till jobbet i morse, regn när jag övergav Ängelholm vid kvart över 12, och strålande sol med snålblåst när jag slutade vid halv 3. Dryga kontraster, eftersom man har svårt att anpassa ytterplaggsvalet för dagen med vädret för stunden.
Har gått runt och varit trött stort sett hela dagen. De två helgernas vilda leverne, som mer eller mindre eskalerade i le Grande Finale i Stockholm i lördags, har satt spår i mitt redan så utsatta (för att inte säga frånvarande) immunförsvar. Sömnbrist som fortfarande hänger kvar sen helgen, och en dygnsrytm som inte är synkad med mina tidiga jobbmorgnar ställer till besvär för mig. Sjukt jobbigt att hålla fanan i toppen när man redan går på knäna. Med inte ens två veckor kvar till Göteborgsvarv och halvmara känns det för stunden rätt pressat. Funderar på att försöka finna ingefära imorgon på S's vänliga förslag. Jag är å det närmaste desperat, så jag tänker trycka i mig pecket. Äckligt eller ej, här måstes bli frisk.
Träffade btw A idag, första gången på riktigt länge som vi sågs "på riktigt", den typen är ju ute och far hela tiden. När jag sen nämner min resa muttrar hon om orättvist, det finns nog inget mer rättvist om man nu ska jämföra resehistoriken... Men ja, planerna ligger rätt lågt just nu, hämtade Lonely Planet-böckerna som jag beställt om Transsibiriska och Sydostasien idag, så nu blir det läsa och fundera på tågen i ett par dagar. Jag behöver annat att tänka på.
Words are flowing out like
endless rain into a paper cup
They slither while they pass
They slip away across the universe
Pools of sorrow waves of joy
are drifting through my open mind
Possessing and caressing me
Har gått runt och varit trött stort sett hela dagen. De två helgernas vilda leverne, som mer eller mindre eskalerade i le Grande Finale i Stockholm i lördags, har satt spår i mitt redan så utsatta (för att inte säga frånvarande) immunförsvar. Sömnbrist som fortfarande hänger kvar sen helgen, och en dygnsrytm som inte är synkad med mina tidiga jobbmorgnar ställer till besvär för mig. Sjukt jobbigt att hålla fanan i toppen när man redan går på knäna. Med inte ens två veckor kvar till Göteborgsvarv och halvmara känns det för stunden rätt pressat. Funderar på att försöka finna ingefära imorgon på S's vänliga förslag. Jag är å det närmaste desperat, så jag tänker trycka i mig pecket. Äckligt eller ej, här måstes bli frisk.
Träffade btw A idag, första gången på riktigt länge som vi sågs "på riktigt", den typen är ju ute och far hela tiden. När jag sen nämner min resa muttrar hon om orättvist, det finns nog inget mer rättvist om man nu ska jämföra resehistoriken... Men ja, planerna ligger rätt lågt just nu, hämtade Lonely Planet-böckerna som jag beställt om Transsibiriska och Sydostasien idag, så nu blir det läsa och fundera på tågen i ett par dagar. Jag behöver annat att tänka på.
Words are flowing out like
endless rain into a paper cup
They slither while they pass
They slip away across the universe
Pools of sorrow waves of joy
are drifting through my open mind
Possessing and caressing me
måndag 4 maj 2009
Den fantastiska helgen
Åh, det snurrar i min skalle, bokstavligt talat. Föregående helg har gett mig ohälsosamt många intryck, gett nytt liv min förkylning och min hals en omgång. Två dagar bob hund har förärats mig, dessutom i fantastiskt trevligt sällskap. Detta var utan tvekan den mest maxade helgen på länge, och lär rycka upp mig för veckor framöver - ty dessa rötter skälver av kampvilja, kompis.
Så många intryck, ett helt galet dygn, och så sjukt mycket att tänka på. En funnen själsfrände, djupa diskussioner fram till småtimmarna, sympati, bekräftelse och samförstånd. Galet är det enda jag förmår beskriva det hela med, men det var det verkligen. Hela jag har liksom fyllts av ett livselixir som fyllt mig rågad. Energi, kickar och glädje. bob hunds avslutande spelningar var verkligen magnifika, och värmde mig hela vägen från hjärtat ut till fingerspetsarna. Allting är verkligen inte enkelt, och saker och ting blir verkligen aldrig som man vill, men som helhet har denna helgen varit fantastisk. Helt fantastisk.
Nu åter till verkligheten, tidiga morgnar, inget Earl Grey på serveringsvagnen och kontantbrist. Men ja, efter dessa två galna veckor bör jag väl vara aningen återhållsam med galenskap det närmaste halvåret, sådär bara för att kompensera liksom.
Så många intryck, ett helt galet dygn, och så sjukt mycket att tänka på. En funnen själsfrände, djupa diskussioner fram till småtimmarna, sympati, bekräftelse och samförstånd. Galet är det enda jag förmår beskriva det hela med, men det var det verkligen. Hela jag har liksom fyllts av ett livselixir som fyllt mig rågad. Energi, kickar och glädje. bob hunds avslutande spelningar var verkligen magnifika, och värmde mig hela vägen från hjärtat ut till fingerspetsarna. Allting är verkligen inte enkelt, och saker och ting blir verkligen aldrig som man vill, men som helhet har denna helgen varit fantastisk. Helt fantastisk.
Nu åter till verkligheten, tidiga morgnar, inget Earl Grey på serveringsvagnen och kontantbrist. Men ja, efter dessa två galna veckor bör jag väl vara aningen återhållsam med galenskap det närmaste halvåret, sådär bara för att kompensera liksom.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)