Är ute på vift. Transsibiriska-Sydostasien-Nya Zeeland, ca 6-8 månader, start 14 september.
http://www.resedagboken.se
Användare: 170

måndag 13 april 2009

I dream my days away

Några intensiva och arbetsfyllda dagar på hemmaplan (ja, det gamla hemmaplan alltså, Borlänge, Utendal) har förflutit. Har rensat, sorterat, slängt och skickat vidare sjukt mycket grejer med anledning av den stundande flytten. Det känns underligt att vara medveten om att jag från och med den 1 juli inte kommer ha en självklar plats att kalla hem i min forna hemstad. Nog för att jag kommer vara på resande fot för en lång tid framöver efter flytten, men ändå, mina visiter i de gamla hemtrakterna kommer att minska. Vad ska jag hem hit för att göra? Folk jag vill träffa och umgås med har ju ändå dragit söderut till mer grönskande jaktmarker, precis som jag gjorde hösten nollsju. Med all rätt.

Och det är onekligen känslorna från hösten nollsju, liksom tjugohundrasex, som återkommit till mina tankar. Mycket gammalt som kommer upp igen och väcks till liv när man bläddrar i lådor med gamla minnen och skrivböcker. Många tankar som åter kommit att tänkas, mycket funderande och mycket egentid. Självklart är det positivt på ett sätt också, att få sätta punkt. Att gå igenom saker en sista gång, slänga, avrunda, kasta bort, sätta punkt. Alltifrån tidigt högstadium till sensommar nollsju. Sex, sju år av ens liv som plötsligt ligger under luppen, och mycket som jag återupplever. Både fina minnen och mindre fina, både nostalgiska "Åh.." precis som lite mer negativa "Uh.." Men ja, saker måste faktiskt gå igenom, och det finns få saker som är så konkreta punktsättare som att slänga.

Imorgon börjar verkligheten så smått krypa sig närmre, då jag 19:32 passar ner till Stockholm, och beger mig mot Värmlands sälla jaktmarker på onsdagsmorgonen. Sen tillbaks till Göteborg på kvällen, via en vända tillbaks till Stockholm dessförinnan. Så ja, känns rätt dubbelt. Den rotlösa känslan kommer nog bli påtaglig till hösten, då jag efter resan inte kommer att ha något självklart hem att komma hem till. Känner jag mig själv rätt så kommer jag så fort det är fysiskt möjligt att ta mig till Göteborg/Malmö/wherever-folk-jag-vill-spendera-tid-med-uppehåller-sig och sätta fart på tillvaron igen.

Inga kommentarer: