Fysiskt disciplinstraff

Jag tror inte min kropp vill att jag ska springa den där halvmaran imorgon. Med drygt ett halvt dygn återstående så sitter jag här med en förkylning (som hängt med mig i 3-4 månader...) och en obehagligt smärtande nageltrång på höger stortå. När jag av en impuls anmälde mig till Göteborgsvarvet i slutet av januari tyckte jag att det lät som en kul grej, en motivation och sporre för att jag skulle komma igång med träningen.

Jävlar, vad jag har tränat.

Nåväl, imorgon är dagen D, som jag faktiskt ser fram emot snarare än bävar inför, och jag kommer definitivt att gå in i loppet med samma målsättning jag haft sen jag anmälde mig - att ta mig runt Göteborgsvarvet springande. Att jag sen fortfarande som längst sprungit halva sträckan sammanhängande, dvs drygt en mil, det ignorrerar jag. Jag är förvånansvärt taggad, och kommer att klara detta. Fyfan vad jag är bra.

. ______________________ .

Upptäckte också idag, till min stora förtjusning, att The Umbilical Brothers kommer till Lorensbergsteatern måndagen den 26:e maj. Glädjen har hållt i sig genom en lång arbetsdag, och det kommer bli sjukt kul att se "Speedmouse" live. Göteborg är en bra stad.