En röra av en massa tid

Ännu ett blogginlägg
med djupare tankar och visioner
än bara ytskrap
lämnad åt utkastet

Varför fastnar inte orden?
Blir less
Känner för att skriva, har orden, försöker skriva, förlorar orden.

Funderar mycket just nu
Omvälvande
Förändrande
Degraderande
Ettstegframochtretillbaka.


Regn utanför, öppet fönster
Välbehag. Svalt.
Duggregn på själen.
Obehag. Kyligt.


Ordflödet har sinat, känns det som.
Samma tankeverksamhet, lika intensiv tillvaro, lika stort behov av ventilering.
Orden glesnar. Inget nytt utlopp. Emotionell pyspunka?

Osammanhängande ord, sporadiska sammanhang.

Och det här, det här, känns just nu mest patetiskt.